Mannen som lekte med dockor!

Välkommen till bloggen från Hornstull!

Eftersom jag har bott i Hornstull... typ jämt känns det som? så tindrade mina ögon när jag hörde om en bok som skulle utspela sig i just de trakterna, bättre än så - mordet sker bara en gata ifrån mig. Poliserna fikar på Café Dello Sport som är literary ett stenkast från mig.
Jag vet inte varför det gör att det blir bättre? I have no idea alltså det är ju skitdåligt om mord skulle ske en gata ifrån mig? Och mordstämning ska icke råda på Café Dello Sport, men mänskligheten är en gåta. Låt mig älska att den utspelar sig i mina fina bästa kvarter bara!

Okej vad är det här för liten underbar deckarpärla då, jo förstår ni det är Mannen som lekte med dockor av Magnus Jonsson.
alt

Och vet ni vad? Den är asbra. Det känns som en ovanlig deckare trots att den har alla vanliga element. Poliser som har en del i bagaget, ett bestialiskt mord, en högerextrem obehaglig organisation.
Är det för att de dricker öl på embargo (plz du uppläsare du måste lära dig uttala embargo RÄTT!!! mvh petig!!) där jag också brukar göra dito? Näe. Den är bara sjukt spännande. Som en exakt blandning mellan Bron och Millenium-serien, fast i Hornstull, och med ett superdriv. Hallå, Magnus Jonsson, skriv fler böcker fortare förtusan!

altMums gott med lunch.

En kvinna hittas mördad på Högalidsgatan, klädd som en docka. Poliserna tror att hennes dator kan dölja information så de kontaktar hackern Linn Ståhl. Japp, en hacker, javisst har hon samma initialer som Lisbeth Salander. Men Linn känns mer.. äkta? Får man säga så? En tjej som varit med i AFA, suttit i fängelse men doktorerar nu på KTH.

altAllvarlig bok kräver en sannerligen allvarlig blick. (Och, japp, jag har varit på en solig strand på senaste därav den något orangea ansiktsfärgen.)

Poliserna är högst tveksamma gällande henne - en vänsterextremist med fängelseförflutet? Hon ser inte ut att vara över 20 år, fräknig och med somriga klänningar åker hon longboard längs med västra söders gator.
När den stillsamme polisen Rickard Stenlander fikar med Linn på Mellqvists (japp, samma ställe där de fikar i Millenium-böckerna) sker en skjutning, är det henne den högerextrema organisationen är ute efter och finns det något samband till mordet hon hjälper till att utreda?

Lyssna på Mannen som lekte med dockor nu då! Och längta tillsammans med mig tills nästa bok i Hatet-trilogin kommer som ljudbok!

Ciao från Hornstull!

Vera

altEn lugnande promenad är livslexir för själen ;)

För en kort tid sedan befann jag mig på en lugn och avlägsen plats i Italien. Eftersom att allting på platsen var så oerhört harmonisk och fridfull beslutade jag mig för att också lyssna på en såndär rofylld och stillsam bok, ni vet när språket är så vackert så man storknar i varje mening. Så varsegod här nedan kommer en bildkavalkad på mig "lyssnandes" plus lite olika harranger om hur mycket jag gillade boken.
HÄNG MED!

alt

Här ovan visar jag boken som då var Vera av Anne Swärd. Det är en bok som har fått superfina recensioner. Någon säger att den är glimrande som havet, någon annan säger att den är sagolik. Jaha så var det sagt, vad ska jag säga då? Att den var drömsk - ja nästan förtrollande.

altCypresser, hur mycket känner man inte "mmm södra europa" när man ser dessa ståtliga barrträd?

Vera är en svindlande berättelse om den mystiska Sandrine. Vi möter henne den dagen hon gifter sig, men märker snabbt att hon verkar vara fel person på fel plats. Andra världskriget har precis slutat, hon är 17 år och hon är gravid. Men inte med den mycket äldre mannen hon gifter sig med.
Varför gifter de sig? Varför är hon i Sverige? Vad har hänt med henne?

alt För den noggranne själen kan jag bekräfta: jag har bytt jacka här! Särdeles bra att lyssna på en ljudbok när man befinner sig i en vinodling

Och familjen hon gifter in sig i - familjen Ceder. Vilka är de? De har sina traditioner, sina pengar och sina stora hemligheter. Vad händer när de försöker luska i Sandrines liv? Vad vill hon dela med sig? Och varför rör hon och hennes man inte ens varandra? Och barnet - Vera, kan hon överleva utan sin moders kärlek?
Som ni märker är det många frågor som hopar sig i inledningen till denna briljanta roman. Och svaren väntar långsamt på att avslöja sig, som små gnistor som slutligen bildar en explosion (<-- kom på den meningen helt själv!!).

altHittade mig själv i Italien, ciao!

Okej, lyssna på Vera om du vill lyssna på något riktigt fint, mystiskt och bra. Göre bara!

Bokiga hälsningar!
/Clara

Men vad är det vi minns, och vad är det egentligen vi älskar?

Välkomna till självständighetsdagbloggen.

Jag är en person som läser snabbt och mycket, ofta och hela tiden. Men framförallt snabbt. Jag är van vid att läsa, när jag lyssnar lyssnar jag med alldeles för hög hastighet. Jag vill hinna med så många böcker som möjligt, vill uppleva fler världar, vill suga i mig mer språk, formuleringskonst. Och jag vill göra det nu.
Men så händer en bok som jag måste sakta ner mig själv inför. Inte för att den är svårläst, jag måste läsa om stycken, inte för att jag försvinner i väg i mina egna tankar. Jag måste läsa sakta, läsa noggrant och läsa om för att boken är för bra.
Den boken heter Den svavelgula himlen och jag har inte slutat att prata om den här boken den här hösten.

alt

Den här förälskelsen kom helt oväntat. Jag har alltid avfärdat Kjell Westö som en duktig men tråkig författare. Varför? Hade jag ens läst något av honom? Såklart inte.
Och sen slår han med full kraft och träffar mig med en makalös berättelse på ett språk som är både lustfyllt och helt och hållet fängslande. Varenda mening vill man spola tillbaka, kopiera, bära med sig.

altPromenerandes med Kjell i tankarna.

Den svavelgula himlen är en sagolik berättelse. En episk historia med Helsingfors som röd tråd. Alla gatunamn, personnamn, den mörka vintern - ja precis allting omgärdas av ett sagolikt glitter när Kjell Westö skriver det.
Vi får från 60-talet fram tills nu följa ett namnlöst jag och hans relation syskonparet Alex och Stella Rabell.

altLunch med Kjell!!

Syskonen Rabell kommer från en välbärgad familj och huvudpersonen ser allting från ett annat klassperspektiv. Både Alex och Stella kommer genom åren att bli framgångsrika, själv blir han en stundtals värdelös och bortglömd författare med en one hit wonder och otaliga försök att skriva något liknande.

Men det här är inte en roman som enbart fokuserar på olika människoöden, trots att det centrala i historien är just relationer. Det här är en bok om att leva? Om livet, om vemodet om det som finns och om det som känns, allt förklätt i en magnifik historia skildrad genom minnen.

På inga sätt är Den svavelgula himlen en svår eller trögläst bok. Den är tillgänglig, vill bli läst och beundrad, för det ska den bli.
Det här är liksom varför jag gillar litteratur.

altKolla vilken munter lyssning!! Allt blir bättre när man är två :)

/Clara

Foto: Andreas Carlfors.

Navid Modiri om flykt.

alt

Ok då har man lyssnat på en ny ljudbok då. En bok som är lika angelägen som poetisk. Det här är så bra. Lättillgängligt utan att bli platt, litterär utan att bli svår.

Boken heter Hej syster och är skriven av Navid Modiri!

När jag var 14, jag vet inte, 16. Så läste jag en dikt, eller hörde jag den? Jag blev så himla berörd, påverkad och tänkte det här är en person som är bra på ord. En som är bra på att beröra, väcka känslor, för jag blev väckt. Det gav mig kraft i att fortsätta att skriva mina dikter, bidrog till den här världen med mina pekoral. För om han kunde beröra med text så ville jag också göra det.
Nått år senare hörde jag att samma kille som skrivit dikten spelade i ett band - jag köpte båda skivorna och lärde mig alla texterna prick utantill, med en sådan sällsam precision som bara tonårshjärtan kan göra. Jag gick på konserter, dansade.
Ännu några år senare kom en bok och bokens titel - Skrik om du brinner - har jag omedvetet använt i olika sammanhang. En spellista på spotify, i ett textstycke, funnit den mitt i en mening.

Nu är det tio år sedan jag var 16, tio år sedan jag dansade på ett sätt man bara gör då, som att man har ingenting att vinna, ingenting att förlora, men hundra brustna hjärtan däremellan.
Mesta delar av dagarna sitter jag på ett kontor mittemot en grå betongbyggnad, och det låter som en kliché, för finns det ens sådana i innerstan? Byggnader - gråa av betong? Och så en dag får jag böcker presenterade för mig och där ser jag honom igen, Navid Modiri, en person jag glömt, tappat bort i minnet och han är inte heller 20 eller vad han var då utan han har blivit äldre, ännu mer välformulerad, politisk och pedagogisk.

Han har skrivit en bok som heter Hej syster som är ett manifest, en uppväxtskildring, en bok om utanförskap - mellanförskap, att höra hemma, men ändå inte göra det.
En bok om att vara en duktig svensk, en bok om att bryta sitt beteende. Det är melankoliskt utan att vara plågsamt påklistrat. Och vart hör man hemma om man inte hör hemma någonstans?

Det här är verkligen en av de böckerna som faktiskt borde lyssnas på och inte läsas. Han kan det här med att läsa upp, betona rätt, göra det intressant. Navid är en jävla stjärna. Nu får ni faktiskt ta och lyssna!

En tripp till Norra Latin!

alt

Ohh, en efterlängtad bok har släppts. Och låt mig säga det medsamma; den är magisk bra!

altTar icke en selfie, jag kollar på det fina omslaget.

Norra Latin cirkulerar kring två gymnasietjejer som börjar på Norra Latins teaterlinje med diametralt olika bakgrunder. Clea är född stjärna med en respekterad skådespelarmamma och en känd författarpappa. Clea har sedan barnsben varit med i olika TV-serier och är i någon mån instagramkändis.
Tamar är från Östersund, hon har lämnat sin familj och sina vänner för att göra det hon älskar allra mest - att spela teater.

alt
Trots att Norra Latin är en fantasyroman tycker jag att det som tar mest plats är det att vara tonåring. Liksom i Engelsforstrilogin porträtteras tonåringar otroligt bra, och det är inte bara magin som driver historien framåt. Det är tonårskänslorna. Det är att vara olyckligt kär, få sitt hjärta krossat, nära vänskap, utanförskap, om en förälder som inte bryr sig, om föräldrar som bryr sig alldeles för mycket, om lärare som beter sig som idioter.

altJapp, här har vi Norra Latin!

Det som får mig att hungrigt vända blad är hur Sara Bergmark Elfgren utformar de olika kärleksrelationerna.
Tamar blir från första stund kär i Clea. Men Tea blir ihop med sin barndomskompis Tim. Det är ett stormigt förhållande med massor av passion men också så mycket ångest. Både jag och Tamar bah: kom igen Clea, gör slut med den där idioten.

alt
Men idioten är, trots åtskilliga brister, ett riktigt charmtroll. Tim är son till Jack Helander som är en riktig höjdare, en snygg filmstjärna med obehagliga rykten florerande kring sig. Både Jack och Cleas mamma gick på Norra Latin som unga. De har ett band som ingen kan komma åt. De är de snyggaste och coolaste på hela Norra Latin.

altDetta var en.. min?!

Och vad är det magiska inslaget då? När jag skriver om det här blir jag så peppad att skriva om Tamar och Clea så jag nästan glömmer att det handlade om en mask också. Och ett dödsfall. Och en försvunnen person. Och en flock kajor som flyger in mitt i en födelsedagsfest.

alt

Sara Bergmark Elfgren är så lysande bra på att skapa stämningar. Kusliga liksom. Norra Latin har ju varit en skola och hon tar vara på de gamla skolmiljöerna. Den ståtliga byggnaden, en teaterpjäs som spelades upp 1942, de gamla tavlorna och en gammal biologisal. Hon tar också vara på riktiga händelser som faktiskt skett på Norra Latin - som att "En midsommarnattsdröm" faktiskt sattes upp 1942, det var faktiskt någon som ramlade igenom glastaket osv.

altHär tror jag att rökrutan var, är säker. Här rökte man!

Men det som stannar kvar är hur skickligt Sara Bergmark Elfgren porträtterar sina huvudpersoner. Jag liksom börjar tänka på Tamar, Clea och Tim som verkliga. Och true story: googlade flera gånger Norra Latin och bah; jo den skolan måste ju finnas? Varför känns allt annars så verkligt?
En strålande ungdomsroman som också är spännande, men gud. Lyssna då.

alt

Ciao
/Clara

Foto: Andreas Carlfors.