Navid Modiri om flykt.

alt

Ok då har man lyssnat på en ny ljudbok då. En bok som är lika angelägen som poetisk. Det här är så bra. Lättillgängligt utan att bli platt, litterär utan att bli svår.

Boken heter Hej syster och är skriven av Navid Modiri!

När jag var 14, jag vet inte, 16. Så läste jag en dikt, eller hörde jag den? Jag blev så himla berörd, påverkad och tänkte det här är en person som är bra på ord. En som är bra på att beröra, väcka känslor, för jag blev väckt. Det gav mig kraft i att fortsätta att skriva mina dikter, bidrog till den här världen med mina pekoral. För om han kunde beröra med text så ville jag också göra det.
Nått år senare hörde jag att samma kille som skrivit dikten spelade i ett band - jag köpte båda skivorna och lärde mig alla texterna prick utantill, med en sådan sällsam precision som bara tonårshjärtan kan göra. Jag gick på konserter, dansade.
Ännu några år senare kom en bok och bokens titel - Skrik om du brinner - har jag omedvetet använt i olika sammanhang. En spellista på spotify, i ett textstycke, funnit den mitt i en mening.

Nu är det tio år sedan jag var 16, tio år sedan jag dansade på ett sätt man bara gör då, som att man har ingenting att vinna, ingenting att förlora, men hundra brustna hjärtan däremellan.
Mesta delar av dagarna sitter jag på ett kontor mittemot en grå betongbyggnad, och det låter som en kliché, för finns det ens sådana i innerstan? Byggnader - gråa av betong? Och så en dag får jag böcker presenterade för mig och där ser jag honom igen, Navid Modiri, en person jag glömt, tappat bort i minnet och han är inte heller 20 eller vad han var då utan han har blivit äldre, ännu mer välformulerad, politisk och pedagogisk.

Han har skrivit en bok som heter Hej syster som är ett manifest, en uppväxtskildring, en bok om utanförskap - mellanförskap, att höra hemma, men ändå inte göra det.
En bok om att vara en duktig svensk, en bok om att bryta sitt beteende. Det är melankoliskt utan att vara plågsamt påklistrat. Och vart hör man hemma om man inte hör hemma någonstans?

Det här är verkligen en av de böckerna som faktiskt borde lyssnas på och inte läsas. Han kan det här med att läsa upp, betona rätt, göra det intressant. Navid är en jävla stjärna. Nu får ni faktiskt ta och lyssna!